Så var vi åter igen i november. Helt otroligt vad åren rusar och när jag tänker efters så skiljer sig inte mina år nämnvärt från varandra. Är precis hemkommen från en veckas golfsemester på Kanarieöarna (vilket jag var förra året också vid den här tiden)
Ett otroligt bra utryck som en god vän sa till mig en gång. Och det har jag tagit fasta på. Jag har och är ibland allt annat än lugn i den där j...a båten. Men jag lär mig och blir lugnare och lugnare för varje år som går.
Idag åkte jag och plockade ner mina tavlor och stängde utställningen. Kändes otroligt gott i hjärtat. En ny erfarenhet i livet som gav mersmak så klart. Och både glad och överraskad att jag fick flera tavlor sålda. Mitt mål var att få en tavla såld men det gick iväg fyra till nya ägare. Och
det känns alltid otroligt tillfredställande...
Björkar har en speciell betydelse för mig och säkert för många andra. Inte bara att de är vackra träd De visar känslor och är på något vis lite sköra men ändå riktiga överlevare.
jag skulle få tavlor sålda. Vilken egoboost helt enkelt. Och min egna inspiration och kreativitet bara ökade. Den här helgen har jag tillbringat två hela dagar i Ateljen Kemisten. Att ha äran att få måla i en sådan vacker
miljö som Forsbacka är en ynnest. Ett gammalt bruk med gamla anor och riktigt industrimiljö i ateljén som har varit...
Idag är den stora dagen och jag slår upp dörrarna för min allra första vernissage. En dröm som jag haft sen jag var liten. Så spännande. Allt är på plats och bara lite småbestyr återstår. Bubbel (alkoholfri så klart) är laddad liksom lite tilltugg. För det har jag sett att man ska ha. Lite reklam och lite visitkort är tryckta...
Nu är det bara två veckor kvar och i lördags satte jag in en riktigt speed på att färdigställa tavlor och göra dem utställningsklara. Av någon anledning gick det av bara farten. Jag tänkte inte ens på vilka tavlor jag ska ställa ut, utan plockade bara fram ett helt gäng utan att tänka efter. Jag färdigställde och fixade och vips...
Nu är det inte många dagar kvar. På lördag går vi in i september och jag blir dessutom ett år äldre. Tänk att det skulle ta 53 år innan jag gjorde slag i saken och uppfyllde en dröm. Att måla och få ställa ut. Tackar Karin flera gånger om som driver ateljén att jag blev tillfrågad.
