Sitt still i båten!

Ett otroligt bra utryck som en god vän sa till mig en gång. Och det har jag tagit fasta på. Jag har och är ibland allt annat än lugn i den där j...a båten. Men jag lär mig och blir lugnare och lugnare för varje år som går.

Om jag kunde återvända och möta den det lilla barnet Pia som var ett väldigt livlig men också otroligt oroligt barn. Skulle jag krama om
henne och vagga henne sakta sida till sida och säga allt ordnar sig. Var lugn allt löser sig. Om jag sen mötte tonåren Pia skulle jag titta på henne med kärleksfulla ögon och säga vad fin du är. Du duger precis som du är (kan nog kännas igen av många) och åter igen allt löser sig, allt kommer att bli bra. Den unga vuxna mamman Pia där kommer det.... Sitt still i båten!!! Jag var otroligt orolig och ängslig och varje liten motgång kunde bli ett stort världsproblem för mig. Jag grubblade och funderade och försökte hitta lösningar på allehanda konstiga problem men som ofta övergick i totalt kaos i min skalle och panik.

Jag kan fortfarande grubbla och oroa mig. Jag har stött och blött och gått igenom många små och väldigt stora kriser i livet. Och flera kriser har jag  varit nere i djupet av diket och vänt upp och blivit lite starkare för varje gång. Och för varje ny erfarenhet och lärdom sitter jag mer och mer stilla i min båt.

Idag gungar det... oj vad det gungar. Eller rättare sagt hela det här året har gungat. Men av någon anledning har jag ändå suttit relativt stilla i min båt. Givetvis har det stor betydelse att jag bytt arbete. Gått från ett otroligt stressande och krävande arbete där det saknades harmoni och balans för mig i min vardag, till att ha kommit till en arbetsplats där det är betydligt bättre balans för mig. Och där jag också trivs otroligt bra. Jag har
dessutom fått mer tid, ork och lust att måla. Vilket märks på min ganska stora produktion av tavlor. Och att måla
ger mig otroligt mycket energi och balans. Men det gungar och kommer gunga ett bra tag till. Ja jag räknar med att det ska gunga hela året ut och kanske lite in på 2019. Det har och är många känslor som inneburit sorg, ledsamheter och lite oro. Men jag har märkt när jag nu sitter stilla i min båt så hinner jag vara rationell och göra en sak i taget och tänka både förnuftigt och praktiskt. Jag är ganska stolt över mig själv att ha kommit hit.
Jag tar en sak i taget och tar mig igenom stegvis varje ny problemlösning som dyker upp. För det är ju precis det är. Alla känslor vi går igenom i livet alla händelser som sker kring oss går att göra till en problemlösning. Då börjar jag agera som den ekonom jag är och klurar och pusslar och vips får jag ihop pusslet och båten landar stilla och lugnt.

Eller så har det helt enkelt bara med ålder att göra. Lite äldre, lite fler rynkor och några fler går hårstrån men framförallt betydligt visare, och lugnare. Och kanske är det så att båten också åldrats och inte orkar gunga lika mycket. ;) Må så gott så fortsätter jag gunga vidare.....